Det gör mig så ont att se när någon i min närhet mår dåligt. Gör så ont i mig att någon går igenom samma sak som jag går igenom...och känna all den smärta som det medför.
Känns som att jag inte riktigt räcker till. Jag är rädd att mina vänner inte vågar anförtro sig till mig när de mår dåligt och verkligen behöver en axel att luta sig mot. Men kanske är det så för mig också, jag ringer inte när jag mår som jävligast. Jag stänger in mig!
Som en smart tjej en gång sa: "Jag är en höjdare på att dölja när jag mår dåligt". SÅ bra skrivet!
Men varför gör vi så? För att vi inte vill belasta någon med våra negativa tankar? Jag har hittat rätt person två gånger...
Synd bara att mina två nu är borta. Världens bästa Mamma och Mormor, som jag saknar nått enormt! Finns några få som man möter i livet som man känner så starkt för.
Älskar min familj och mina vänner som alltid stöttar mig oavsett!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar