HURRA!!!
Äntligen kan jag andas ut.
I onsdags sålde vi vår lägenhet på Klara. Kommer verkligen att sakna lägenheten, den är precis så fin som vi drömt om sen vi började renovera för drygt två år sedan. Och då är det dax att sälja. Är det inte typiskt att man alltid gör så. Precis när man gjort sig hemmastadd och känner att här trivs jag. Jo då får man (eller iaf vi) för oss att flytta.
Jag orkar inte ens analysera hur vi tänkte. Låter kanske som att jag ångrar mig att vi sålt men det gör jag absolut inte. Tycker bara att det ska bli skönt att få en egen trädgård. Känner mig så instängd som det är just nu. Försöker bara undvika mina grannar, fast har ändå inte träffat långt ifrån alla.
Men vår "galna granntant" ska bli skönt att slippa. För er som inte vet så kan det låta lite hemskt, elakt och kanske dumt att kalla någon galen. Men då har ni inte träffat den här tanten. För hon, hon är nämligen galen.
Hon tjuvlyssnar på oss genom trappuppgången när vi har fest. Berömmer oss för att vi spelat gitarr och sjungit så fint på balkongen. Men det roliga är att ingen av oss spelar gitarr och vi har defenetivt inte suttit på balkongen och sjungit. Kan väl kanske vara så att hon hört min underbara stämma i duschen eller någon annan granne, men jag tror helt och hållet att hon är lite lagom galen;)
Sen har vi fått skinnbitar som hon säger är bra. " Ha den i fickan när du jobbar så tjänar du bra", förstod först inte vad hon menade men fick en skinnbit genom brevinkastet. Alex blir jagad för att hon sett ett paket med laminat golv i vårt förråd på vinden. Saknas visst en bit under bordet, så jag börjar undra hur hennes golv ser ut..väldigt konstigt detta. Men hon är ändå så söt. En rar tant som varje dag tränar i trapphuset, genom att gå upp för trapporna och sedan ner baklänges, alltid med ett leende på läpparna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar